Att hälsa "rätt", del 2
När jag tidigare skrev om att hälsa (ett inlägg som togs på största allvar av några läsare, sorry) kom jag att tänka på en episod i gymnasiet.
Jag gick tillvalskursen Historia C och där träffade jag på en massa jämnåriga elever som jag aldrig hade haft nåt att göra med tidigare. En av dessa var en skarpsinnig tjej som läste sam internationell. Vi hade ett par diskussioner i klassrummet och var liksom "bekanta" med varandra.
En dag möttes vi i en helt tom korridor och eftersom vi var "bekanta" tyckte jag att det var på sin plats att hälsa. Det tyckte inte hon. Hon stirrade bara rakt fram och gjorde ingen ansats att ens titta på mig. När jag mitt i mitt "hej" insåg att det inte skulle besvaras försökte jag rädda situationen genom att börja nynna: he...åbappadampampam. Sen gick jag in på toa, lade mig i fosterställning och viskade för mig själv:
"Det är ju fan att folk inte kan koderna".
Jag gick tillvalskursen Historia C och där träffade jag på en massa jämnåriga elever som jag aldrig hade haft nåt att göra med tidigare. En av dessa var en skarpsinnig tjej som läste sam internationell. Vi hade ett par diskussioner i klassrummet och var liksom "bekanta" med varandra.
En dag möttes vi i en helt tom korridor och eftersom vi var "bekanta" tyckte jag att det var på sin plats att hälsa. Det tyckte inte hon. Hon stirrade bara rakt fram och gjorde ingen ansats att ens titta på mig. När jag mitt i mitt "hej" insåg att det inte skulle besvaras försökte jag rädda situationen genom att börja nynna: he...åbappadampampam. Sen gick jag in på toa, lade mig i fosterställning och viskade för mig själv:
"Det är ju fan att folk inte kan koderna".
Kommentarer
Postat av: Rill-o
man känner sig så sjukt löjlig..
Postat av: Henk
Åh jävlar! :) Det där var fan det roligaste jag läst på länge, bortsett Hoa-Hoa-citat om wrestling sent igår.
Trackback
